Plötsligt händer det!


Vi hade nästan helt givit upp tron på att det kunde bli möjligt. Och var tillfreds och inställda på att det skulle fortsätta som vanligt. Men så plötsligt hände det: vi får barnbesked och reser till Bulgarien för att träffa en pojke som nu är vår son - helt och fullt, villkorslöst, i både hjärna till hjärta. En liten Simon som fyller tre år i nästa vecka - samma dag som "morfar" och dagen efter maken. Nu återstår bara en hel drös med pappersexcersis och 3-4 månaders väntan innan vi får hämta honom. Men den väntan känns som ingenting i jämförelse med det vi har bakom oss.

I nästan sex år har vi hållt på, med utredningar, läkarbesök, intyg, referensbrev, bankintyg, brottsregisterutdrag, blodprov, hemutredningar, föräldrautbildningar, psykologbesök och jag vet inte vad. Vi är granskade in i minsta detalj. Inget är gulligt. Allt är krasst och statistiskt. Och inget papper får vara äldre än 3 månader. Vi har bytt land tre gånger på grund av ändrade regler. Vi har varit med om barntävlingar, där man får en bild på ett barn, läser in sig på dennes historia och skriver säljbrev om varför vi är bäst lämpade. Och har fått logopeder och specialister att skriva intyg - allt inom några dagar för att förbättra våra chanser.  

Det finns mängder av barn på barnhem, men ändå är det få barn som adopteras - inte för att det är få som vill, utan för att det är krångligt och byråkratiskt och många barn hinner bli ganska gamla och blir därmed svåradopterade. Och så till frågan jag har ställt mig själv. Är blodsband tjockare? Nej, efter två dagar kickade hela föräldramaskineriet igång hos både maken och mig - helt och fullt. Av tvåtusen barn är han den enda jag ser, hans röst hör jag genom väggar och rum och det finns inget annat barn som kan ta hans plats i våra hjärtan. Vi är hans föräldrar, men inte tillsammans med honom än. Störst av allt är kärleken!

Kära vänner i blogosfären. Hoppas att ni ursäktar ett helt privat blogginlägg som vare sig har med inredning, renovering eller så.





#1 - - Ninni:

Så cooooolt!!!!! Älskar dig!!!!!!! KRAM Ninni

#2 - - Monica:

Åh, vilken lycka! Såå underbart! Jag gratulerar er av hela mitt hjärta!

Nu har jag läst och gråtit, läst och gråtit, och jag kan bara ana hur ni måste känna det!

Vad ni har gått igenom och så till sist denna lycka!

Det blir en annorlunda framtid!

Massor av kramar, Monica

#3 - - Alexia:

Jag är så himla glad för er skull att jag saknar ord!!! Och för Simons - vilka fina föräldrar han har fått! Stor kram till er alla tre!

#4 - - Guri:

Alltså jag blir sååå rörd - ni ser bara så självklara ut för varandra - som att det alltid har varit ni! Vilka superfina kort - det bara strålar om er! Kram

#5 - - Solåkra:

Tack så mycket för alla fina kommentarer.

#6 - - Sara Small Town:

Åh vilken glädje och lycka! Grattis till er lille son :-)



Kram

/Sara Small Town

#7 - - Viveka på Humlebacken:

Ojojoj, nu sitter jag här och låter tårarna rinna... Grattis och stort lycka till med er lille son. Vad söt han är!!!!

#8 - - •lotta på solrum•:

fantastiskt!

grattis till er fina kille.

vilken tur att ni hittade varandra tillslut!

#9 - - Åsa:

Stort grattis till er lille son! Han är bedårande söt lille Simon!



Förstår precis vad ni känner och har gått igenom, vi har ju själva varit i precis samma situation

:-)! Vi har ju varit hemma med vår lille kille sedan julen 2009 och livet har förstås fått en helt annan innebörd sen dess :-). Livet är underbart!



Många kramar/ Åsa från Bulgarienlistan



(PS - jag har lagt dig till mina favoriter på min blogg - du har en jättemysig blogg! Finfina bilder från ert sommartorp!)

#10 - - Anna-Karin:

Alltså jag får på riktigt rysningar av glädje och tårar i ögonen igen när jag läser det här inlägget, precis som när jag läste mailet som du skickade till mig och jag vill bara springa och ge dig världens största kram igen! Simon kunde inte komma till två bättre människor! Massa kramar ak

#11 - - Ledighetsparadiset Solåkra:

Tack fina vänner för alla värmande kommentarer. Delad glädje är sannerligen dubbel glädje.

#12 - - Margit Ammentorp:

Kære ann chalott

Hvor er jeg glad på dine vegne! Sjældent har jeg siddet og browset rundt på bloggs og set en nyhed som gjorde mig så glad. Jeg snakkede i telefon med Anders, da jeg så nyheden, og skal hilse så mange gange tillykke fra ham og Krista.



Mange glade hilsner fra "Tanten" på Bornholm

#13 - - Weronica - En mammas dag:

Ett tag sedan jag var här inne märker jag. Varmt grattis!

#14 - - Fröken M:

Underbart! Hittade hit via din kommentar på Trendenser och det första jag ser är denna underbart vackra pojke, Er son:-) Stort Grattis! Och förresten, fin blogg! Vänliga hälsningar Maria

#15 - - Husligheter-Maria:

Åh, stort grattis – vilken resa ni gjort och vad otroligt söt han är!

#16 - - Malin:

Grattis, grattis, sa otroligt roligt for er! :D

#17 - - Anders Nilsson:

Vad underbart. All lycka till er alla tre.

#18 - - Terese (mamman i de gröna huset):

åh grattis till er son. Han är verkligen underbart söt. Vilka vackra ögon. Lycka till på er resa som föräldrar.