Så högt är gräset att man nästan inte ser potagern. Men nu är det klippt. Här på gränsen till Småland har vi haft en härlig Kristi Himmelsfärdshelg med sol och ganska behaglig temperatur. Det var nästan en månad sedan vi var här. Vid den här tiden på året har naturen så stark växtkraft att tomten snabbt ser övervuxen ut. Gräset var närmare 30 cm högt och gick nästan inte att klippa och rabatterna fyllda till bredden av ogräs. Malvan sönderäten av ohyra och även på några av rosorna. Så det var bara att ta tag i allt. Och såpabehandla alla buskar. Men när vädret är skönt är det ganska avkopplande att plocka i trädgården. Och nu lördag kväll ser det faktiskt ganska okej ut.
Bland glädjeämnena hör pionerna. Det är en myt, myt, myt att pioner inte kan flyttas. Vi hade två pionbuskar på framsidan av huset, som aldrig gav några blommor. Men så flyttade vi dem till en varm och solig vägg. Redan första året kom det någon enstaka blomma och nu finns det flera fina knoppar. Underbart.
Och nu blommar också flera lite ovanliga narcisser. Jag köpte ett helt gäng grädd och orangefärgade påsk och pingstliljor i höstas när jag och min syster var i Amsterdam. Först sent på vårkanten kom de i jorden. Och jag hade nog inte förväntat att de skulle blomma. Men det gör det. Ljuvligt.
Vilken fin helg ni haft i ert paradis! Och vilka fantastiska narcisser! Men så var de ju också köpta i Holland, blomsterlökarnas förlovade land...
Kram, Monica