Ledighetsparadiset Solåkra

Historiens vingslag blir ibland så påtaglig. I vardagsrummet på Solåkra syns spåren från svunnen tid som tydligast. Det är här som torpets ursprung syns mest, enkelstugan som byggdes på plats i mitten av 1700-talet. De breda plankorna i taket bär (numera under ett lager färg) brännspår från olika ljuskällor och så är det förhållandevis lågt i taket. Här sitter vi gärna och filosoferar, läser och pratar. 
 
För mig är det mest avkopplande att inte vara styrd av tider, slippa ställa väckarklockan, och istället kunna följa dagens rytm. Vårt levebröd tjänas på ett kontor och avkoppling är förstås landet. Annat var det för de som levde av att bruka jorden. Läste nyligen ett citat om reglerna för soldater som bodde på Soldattorp:

"Hemma i Landet, hålla Torpet wid magt,
plantera wäl Jordpäron eller Potates,
wänja sig wid Gewäret, som ett roligt tidsfördrif,
bära Cronans Bref och Ordres;
förtjena med Handwärk eller arbete;
fly lättja, som föder sjukdom och älende,
wisa sig snygg och propre på kyrkparaden,
alltid håret upplagt, upknutit och i papper"

Ur boken Soldattorp i Uppland av Kristina Berglund

Något om indelningsverket ur boken.
Indelningsverket innebar att landet fick god beredskap vid krig, minskade försvarskostnader samt att allmogen slapp de förhatliga utskrivningarna. Indelningsverket bestod ända till 1901.

Det var Gustav Vasa och Gustav II Adolf som verkade för att få till stånd en inhemsk armé men det var Karl XI som genomförde detta fullt ut. På riksdagen 1682 beslutades det yngre indelningsverket. Kungen skulle med varje landskap förhandla fram ett frivilligt avtal om att sätta upp en krigsmakt.

I varje landskap skulle det finnas ett fast infanteriregemente bestående av 1200 soldater. Soldaterna organiserades i åtta kompanier om 150 man vardera. Två eller flera gårdar bildade en rote med uppgift att rekrytera en soldat och förse denne med bostad och vissa förnödenheter. Ungefär vart tredje år förrättades torpsyner för att kontrollera att rotarna skötte sina åligganden.

Hur skulle torpen se ut?
I den första förordningen 1682 anges att rotegårdarna skulle bygga ett soldattorp, utan närmare riktlinjer för utformningen. Soldaten skulle också få ett spannland åker, en kåltäppa och en liten hage eller ett ängstycke till två lass hö. År 1715 utfärdades bestämmelser som anger att soldattorpet skulle bestå av en stuga, förstuga och kammare samt att det skulle finnas en lada och ett fä- och foderhus.

I förordning 1725 anges vissa mått för stugan. I 1835 års förordningar blev reglerna mera utförliga. Torpet skulle vara 12 x 8 alnar. Torpet skulle bestå av en stuga 8 x 8 alnar samt av en kammare och en förstuga, 5 alnar respektive 3 alnar. Den invändiga takhöjden skulle vara 3½ alnar under åsarna. Det skulle finnas spis och bakugn i stugan samt två fönster i stugan och ett i kammaren.

Enligt Karl XI:s brev 1695 skulle gaveln på soldattorpen märkas med kompaniets namn och soldatens kompaninummer i röd färg.