Bilar på väggen


Idag har det gått fem månader sedan vi lämnade vår son i Bulgarien och vi har fortfarande inte fått besked om när vi  får hämta hem honom. Nu börjar väntan att kännas oändligt olidlig, inte minst eftersom vi inte haft semester i kombination med det senaste budet från vår organisation: "tidigast någon gång i september" kommer vi att höra något. Först skulle hela processen ta 2-4 månader, när vi kom hem var beskedet 3-4 månader och nu drygt 6. Vi lär oss tålamod och vår son har nog redan glömt bort oss.

I ett helt annat ärende ramlade jag på de här fina tavlorna, ett jättefint sätt att dekorera ett barnrum. Och för den händige ett riktigt DYI.
#1 - - Monica:

Åh, denna byråkrati!!! Vilken evighetslång väntan för er! Jag har tänkt på er och undrat (som du väl förstod av min kommentar...) litet hur det gick för er! Jag håller alla tummar för att det blir av så snart som möjligt!

Har läst om inlägget, du gjorde för 5 månader sedan, och gråtit litet till. Det är SÅ fint skrivet!

Stor lycka-till-kram från mig!

#2 - - Åsa:

Åh - jag vet precis hur det känns! Fast vi behövde iofs inte vänta riktigt så länge som er, men väntan var fullkomligt olidlig. Men nu bara MÅSTE det ju vara er tur! Det har ju lossnat för några andra som fick resebesked nyss, så nu borde telefonen ringa hos er också.



Varmaste tankarna till er båda!

Kramar /Åsa

#3 - - Maidi:

Tänk att en sån här sak ska behöva ta så lång tid. Man blir riktigt upprörd..



Kram Maidi

#4 - - Ledighetsparadiset Solåkra:

Tack tack för fina kommentarer. Det värmer själen och gör väntan lättare.