Vackra hus med klättrande vin
Ibland när jag får upp ögonen för något, snöar jag in lite. Men det är, som min bloggvän Monica säger, "att det är skönt när man riktigt ser och kan uppskatta det som finns i ens närhet". Så jag tillåter mig att snöa in lite på hus med klättrande vildvin. Jag tror att sann lycka ligger i att kunna njuta av det man har - vara tacksam över det och inte bara vara upptagen av att sträva efter gräset på andra sidan.
Det finns för det mesta något att vara tacksam över. Om inget annat så hälsa, vänner, mat för dagen och tak över huvudet. Finns det sol så finns det skugga, men det är vårt eget val åt vilket håll vi blickar. Visst är det också viktigt att drömma och önska, och det gör jag förstås - och det är förstås allt sådant som bloggen präglas av, men nästan varje kväll säger maken och jag till varandra:Tänk så bra vi har det, tänk att vi får bo här, tänk att vi har varandra och tänk att vi har en liten Hobbit och är tacksamma för jobb, familj, vänner och allt möjligt annat. Nu har vi mycket att vara tacksamma för också, men jag tror att det mest är en fråga om inställning. Jag har haft tuffa perioder också. Det är lätt att svara att man tänker på ett halvfullt glas, och inte ett halvtomt för att man vet att det är det rätta svaret. Men när det verkligen kniper, hur är det då? Jag vet själv med mig att kunna fastna i rädsla och inte se möjligheter, men för det mesta tvingar jag då mig själv att tänka igenom de gånger och situationer där det gått mig väl. För att dra tro från succé till tro på något där man saknar hopp.
Nu kanske det här blev ett rätt filosofiskt inlägg - men jag reflekterar kanske lite särskilt över detta eftersom en av mina goda vänner var ganska ledsen i går över lite olika saker. Befogat ledsen kanske jag ska tillägga. Och då får man sörja, känna sig hopplös och reflektera. Det är inte det som är poängen. Nåväl, jag tillåter mig att få njuta av det vackra omkring mig idag. Hoppas att du som läser bloggen också tar dig tid att njuta av det du har. Carpe Diem (fånga dagen)
Kanske lite för mycket av det goda...
Tack, kära du, jag är djupt smickrad av att du citerar mig!
Det tog mycket längre tid för mig att inse det du redan har gjort i unga år! Så gläd dig, snöa in och var tacksam, det gör livet rikare!
Stor kram, Monica